Tillbaka på spåret

Vi sniffar med knappast styrfart genom en av de otaliga vikar på Antarktis
Sol vindstilla och andligheten finns i luften
Alla vi viskade till varandra för att inte störa den mäktiga Tysssstnaden
....
Tror att det värsta är över.

Olust, lättja, förvirring och närseende.
Det börjar kännas så att livet är skön att leva ... igen.

Vill du få Gud att skratta då ... berätta för Honom om dina planer.
Som en av mina vänner så klokt sa.
 
Ta i trä.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0