Det räcker

Nu lägger jag ner bloggande.

Jag har tillräckligt med bekymmer och stress till vardags.

Att inte skriva någonting på bloggen under 1,2,3 ... 10 dagar framkallar hos mig
ännu en stressmoment som jag inte alls behöver.

Att följa andras bloggar tar för mycket tid och det är just det som jag saknar
så även denna del av bloggande lägger jag ner.

Det blev som en verklighet bredvid verkligheten - det räcker med ett liv.

Det räcker med de dagliga bestyren för att ha hög blodtryck och hjärtklappning.

Om 3 dagar blir det slut.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Ännu en soluppgång

Söndag - en mycket tidig morgon.

Maximum 5 timmar sömn och sedan skall jag upp.
Ibland bli det helt galet när klockan är 3:10 och jag har sovit färdig.
Inte ens katten vill vakna men jag reser mig och börjar mina morgon riter.
Tvätta av mig gårdagen, klä på sig, kaffe med mjölk och socker, tidningar på nätet,
känna på luften utanför och försöka gissa hurdan väder blir o s v.

Utanför håller Solen på att gå upp och en vacker rosa himmel kråmar sig
bara för mig.
Det finns inga andra inom synhåll som jag måste dela den med.
Den är bara min.

Solen och jag.
Vi vevar igång dagen.

Det gör mig ingenting at vakna så tidigt.
Sedan tiden som tidningsbud i 10 år älskar jag dessa små timmarna.

Då är Världen bara min.
Vinden pratar bara med mig och träden nickar och svajar i sin morgon dans.
Tillsammans välkomnar vi den nya dagen och önskar den all lycka den kan
uppbringa.

:::::::::::::::::::::::::::::::


Om ingenting

Det är många frågor som tränger fram där var och en skulle räcka för en avhandling.

Dagliga livet rullar på och jag drunknar i små detaljer som egentligen är
ganska oviktiga.

När vi jämför de med t.ex. katastrofen i Pakistan eller översvämningarna i Kina.
Vad futtigt allting känns när vårt största problem är av rangen -
Skall jag köpa Aftonbladet eller Expressen.

Bert Karlsson gav en känga åt ungdomarna som inte vill plocka bär.
Hellre tar de pengar från socialen än befattar sig med bärplockning.
Arbetslösa som drunknar i tristessen och hopplösheten men plocka bär är under
deras värdighet.

Är det inte det som var en av huvudorsaker till Romarikets fall?

Romare föraktade arbete och använde sig av slavar eller utländsk arbetskraft.
Till slut var de odugliga till allting.



Måste Sverige trampa på samma kratta som de gjorde?
Har vi inte lärt oss någonting av historien?
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Fråga

Får man klassa ett skrikande barn på en restaurang som en sanitärolägenhet
och kasta ut barnet med tillhörande familj ut på gatan?

::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Det börjar blåsa

och jag har vind i segeln - tror jag.

Allting bara flyter och vad jag än tar mig för då fungerar det.

Jag blir nästan rädd - någonting måste vara fel.

Det började när hemma blev det lugn och ro.
Det började när jag släppte min ryggsäck.

Och det fortsätter.

Ta i trä.
Knacka tre gånger i omålat trä.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::


Nu kör vi

Tilbacka i wärkligheten otan at hå unt.

Psychosociologi

När jag tittar på min besöksstatistik då få jag en känsla av att en av teorier inom
psychosociologi (the study of subjects, issues, and problems common to
psychology and sociology) är sann.

Oregelbunden belöning får ett beteende att upprepas längre än regelbunden.

Det gäller individen, gruppen och samhälle.

Nu har jag inte skrivit någonting på ett par veckor men det fortfarande kommer
folk och läser min blogg och hoppas på belöning - ett inlägg.

Ja, i botten ligger vår djuriska straff och belöning beteende och det kan vi inte
ändra på.
Det är grunden för vår existens och utan det dör vi.

Hur kan det gå till?
Vart tog civilisationen vägen eller är den bara en chimär?

Frågor som föder frågor - lika bra att sluta här.
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

RSS 2.0