Riga - Lettland

Resan gick bra.
Inga missöden har inträffat och det är det som är viktigast.
Smörgåsbord, mängder med mat, mycket latinoamerikansk dans.
En 40-åring att fira så det fanns en riktig anledning till mycket öl.

16-mars är i Riga dagen när man firar offren för ockupationerna eller som en äldre man
sade till oss på gatan.

"Riga vaknar från sin vintersömn med några demonstrationer"

Gamla lettiska SS-veteraner kommer i en demonstrationståg för att hylla minnet av
sina stupade koleger.
Mängder med poliser som skall skydda gamlingar mot motdemonstranter.



Ödets ironi.
När Hitler anföll Lettland då slöt landet sig kring honom som en man.
Tysk ockupation var bättre än den ryska med Stalin i spetsen.
Naturligt att män värvades till SS och många gjorde det frivilligt.

Nu gick det som det gick för tyskarna och alla de som då har varit hjältar blev
förklarade som landsförrädare.   
......  ????
Ödets vindar är ibland så bisarra.

Vandra vidar hittade vi en restaurang med anor från 1300-talet.
Kolla länken, välj språket först på vänster sida - lv, en, ru, de.
Rozengrals

Då var det ett ställe där munkarna sålde sitt vin och öl samt hade plats för stora borgarmöten.
Under kommunisttiden blev allting stulet och vandaliserat.
Fram till år 2000 stod stället tomt och igen bomat.
Nu blev det restaurerat och öppnat för turister som en av stadens största attraktioner.
Värt ett långt besök.

   

   


Personalen gick klädda i tidsenliga dräkter.
Toalettdörren som stängs med taljor, vajrar och motvikter.
Hundratals levande ljus som är den enda värme och ljuskällan.
Det tar drygt en halv timme varje dag att tända de alla.

På vägen tillbaka till båten stötte vi på en liten hund som sprang på vägen med
en stor långtradare efter sig (polsk registrerat).
Precis framför oss sprang jycken mot stranden och försökte gömma sig på kajen.
Där fick vi tag på honom.

   



Vad skall vi göra med hunden.
En Yorkshire Terrier med en tofs i håret.
En av oss ville ta honom med sig hem till Polen men efter närmare eftertanke
beslöt vi att lämna hunden tillbaka.
Men till vem?
Polisen - just idag fanns de överallt.
Vi gick till en bill med 5st. poliser sittande inne och förklarar vad som har hänt.

"Vi har slutat för dagen så hitta på någonting annat" - var svaret.

Längre fram såg vi en annan polisbil med 2st kvinnliga poliser - nytt försök.


"Nej vi sysslar bara med felparkerade bilar och vet inte vad ni skall göra med hunden" -
var svaret där.

Vi började bli små desperata. 
Framme vid terminalen såg vi två kvinnor som höll på att rasta sina hundar före resan.
En svenska och en norska - nej, de viste inte heller vad man skall göra men en upphittad hund.

Ett par på parkeringan stod och tog avsked från varandra.
Vi provar vår lycka hos de.
Mannen skall resa bort och frun stannar hemma i Riga.
Julia, för så hon hette, blev ögonblickligen förälskat i hunden.
Hon sade att hon hade 2st sådana hemma.
Och mitt framför ögonen på hennes man gjorde vi henne med barn - vårt hittebarn.
Det att hon var mycket snygg gjorde saken bara mindre smärtsam.







Lättade även om lite vemodiga gick vi ombord för att äta, dansa, dricka och ha roligt på hemvägen.
Bastu, simmbasäng och öl det har alltid hört ihop - eller hur?

   


Maten var mycket och god men de bästa var naturligtvis desserterna - också mycket.

   


När måltiden var slut så var det även några av oss som slocknade direkt.



Medan vi andra gick för att dansa och tusan vad det gick.





Ett Bulgariskt band spelade himla bra och deras solist drog till sig allas blickar.



Fram på små timmarna gav vi upp.
Havet blåste upp sig lite och att fortsätta dansa krävde lite av akrobatik.
Frukosten var något avslaget.


Trötta men glada och nöjda kom vi hem.
Nu skall vi vila efter ledighet.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0