Hamilton

Efter Chamonix började vi rulla hem. Tvärs genom Schweiz, genom Tyskland, kort vila i Polen
hos goda vänner och tillbaka hemma. Vägen från Chamonix till Bern var nästan skrämmande.
Travers längst branta sluttningar utan vägräcke. Man vill titta ner på den storslagna naturen
men knappast vågar lyfta blicken från vägen.

På en turistbyrå i Bern fick vi en karta med en inritad 3-timmars vandringstur genom stan.



Vi gick från fontän till fontän
       


Sådana fontän finns över 100st i hela staden. Så mycket tid hade vi inte på oss.
Floden Aarn rinner genom byn och ger den en alldeles speciell karaktär.

Glacier vatten från Alperna som inte hann bli smutsigt.




Gammalt, äkta, mycket väl sköt, rent och så annorlunda än det som vi är vana vid i Sverige.
Albert Einsteins hus som ligger mitt i stan.
Ljudlösa spårvagnar, eleganta människor, turister.
Ordning överallt in i minsta detalj.

Arkadgångar fanns överallt. Det skall finnas över 12km av de.



Mot slutet av vandringen såg vi Parlamentet och nära den en annan rolig fontän.



Vatten sprutade från många olika håll i plattan - oregelbundet.
Barna tyckte att det var jätte skojigt.
Trots värmen Zhenia ville inte prova på.
Sedan var det lite mat och köra vidare.
Basel var en stor besvikelse. Industri stad med mängder av längtradare.
Vår motorcykel  fortfarande fungerade bra men att kryssa mellan de var allt annat än roligt.
Kort besök på ett café och vidare mot Tyskland.

Från om med nu var allting bara en transportsträcka.
På kvällen tog vi in på hotell Eden i Karlsruhe - den tråkigaste staden på hela resan.
Nästa dag fortast möjligt drog vi vidare - Leipzig var målet.




På vägen mot Leipzig svängde vi in till en liten by - Lauf. 20km NO-O från Strasbourg.
Allting där var som i ett dockhus. Litet och pittoresk.




Omgivna av 2 gäng äldre damer drickande vatten och vin åt vi vår glass på ett café.
Det smakade mycket gott.



Sedan drog vi vidare. Det började bli ont om tid. 50km söder om Leipzig fick vi nog för dagen.
I en liten stad Weiβenfels tog vi in på Park Hotell.
Den gamla Östtyska vanskötsel syntes överallt men staden började resa sig.
Hotellet var utmärkt och det bästa på hela resan samt den biligaste.
Vi sov länge och bra.
Efter stor och mätande frukost packade ner allting på bara rutin och siktade mot
Osieki - Polen.


Sedan var det bara att köra.
Passerade Berlin på låg höjd.
Polsk-tysk gräns märkte vi knappast.
Rumpan värkte och värmen var mördande.
Lite till, lite till ...
50 km från mål stannade vi för lite mat.

Zhenia bara somnade i skuggan på gräsmattan så maten fick jag äta ensam



Inte långt efteråt var vi framme. ÖÖÖÖÖÖL på verandan redan innan vi tog in på rummet.



Nu var vi nästan hemma.
Våra vänner Grazyna och Jurek tog hand om oss. Gav oss mat, tvättade alla våra kläder
och skickade i säng.
Vädret började bli lite ostadigt så nästa dag stannade vi hos de och slöade.
En runda i ett av Koszalins shoppings center var underbar.
Jag förtöjde på en bar och Zhenia gick runt i affärerna.
Hon kom tillbaka med jämna mellanrum för att lämna sina kassar medan jag satt, drack öl
och läste i boken.
Mycket rättvist eller hur.



Nästa dag igen - packa ner allting och iväg till Gdansk. Färjan till Nynäshamn går kl 17:30 
och vi har bara 200km framför oss. Lätt som en plätt - trodde vi. 30 km på denna väg var
det vägbygge och de skickade oss på en Objazd - omväg.
Där tappade vi oss och fick irra mellan byarna som inte ens fanns med på kartan.
Solen fick rycka in som vägvisare.
När vi kom tillbaka till civilisation då hade vi 1,5 timme på oss och 70km kvar - det
mesta genom städerna Gdynia, Sopot och slutligen Gdansk.
Maten som vi precis beställde lämnade vi kvar på bordet och drog vidare.
Nu gällde det.
Motorcykel var trasig men jag tror den också längtade hem.
De mest korkade omkörningar, fart= skyllt x 3, mitten sträcket mellan två rader bilar var
ett utmärkt sätt att ta sig fram.
Färjan började redan stänga påfarts klaffen när vi kom - de väntade på oss.
Tack Pollferries.

Som sista körde vi ombord och sedan var allting mycket enkelt.



18 timmar senare la vi till i Nynäshamn

Väntan på att få köra i land

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Slut på denna resa