Konfession - utkast
Om mig
Under hela mitt liv ville jag prova på allting - själv.
Nästan intuitiv ville jag ha min egen uppfattning om saker och ting.
Nästan intuitiv ville jag ha min egen uppfattning om saker och ting.
En färdig tolkning av alla det slag väckte tvär motstånd inom mig.
Och det att andra tolkade samma händelse på annat sätt bara bekräftade mitt
ställningstagande.
Nästan infantilt säger jag till idag - jag själv.
Det fanns universala lösningar och kommunismen var den främsta.
Jag är rädd att fördjupas i någonting
Klart att min uppväxt har präglat mig
Fortsättning kommer med ändringar även i början
Stavningen skall jag kolla först mot slutet.
To be continued ...
::::::::::::::::::::::::::::::::
Olika saker såg jag.
Olika saker berättades för mig.
Olika tolkningar lyssnade jag till.
Olika synpunkter fick jag bevittna.
Vid själva framförande blev jag upphetsad.
Vid själva framförande blev jag upphetsad.
Men strax därefter väcktes frågorna, undranden och tvivel.
Och till slut - De bet inte på mig.
Vem vinner och vem blir looser?
Vem vinner och vem blir looser?
Varför rött är vackrare än blått?
Varför Allah är bättre än Gud?
Varför vara fattig är bättre än att vara rik?
Varför vara fattig är bättre än att vara rik?
Eller tvärt om.
Etc.
Etc.
Det fanns färdiga mallar att förhålla sig till det ena eller det andra.
Det fanns färdiga mallar att förhålla sig till det ena eller det andra.
Gjorde jag det då var jag en marionett - i mina ögon.
Det fanns färdiga svar och de var polariserade - svart/vita.
Jag gillar regnbågens alla färger och den vinröda allra mest.
För att inte tala om röd vin.
Det fanns universala lösningar och kommunismen var den främsta.
Den var så nära Paradiset som människan kunde komma.
Men i och med att hon var inblandat i detta då blev allt detta till en avart
av grundidéen.
Mänsklig faktor = allting kan gå åt pipan.
Det fanns helgon som blev kanoniserade av oacceptabla orsaker.
Det fanns helgon som blev kanoniserade av oacceptabla orsaker.
Och det fanns djävlar runt omkring oss.
Livet i alla dess former.
(livet i sig, fortfarande saknar en riktig definition inom vetenskapen)
Det som vi menar med livet är den civilisation vilken människorna genom årtusende
byggde upp i kampen med naturen och varandra.
byggde upp i kampen med naturen och varandra.
Kort sagt - djungel lag upphöjd till påbud
Är man besatt av livet, då pratar man om människor runt omkring oss och deras verk.
Är man besatt av livet, då pratar man om människor runt omkring oss och deras verk.
År man besatt av Livet, då är vi bara en försvinnande liten del av Världsalltet.
Ur den perspektiven är vår undran över civilisations frågor mindre än ... en droppe i havet.
Där finns jag - mindre än en droppe i havet.
Och har alldrig inbillat mig något större
Fåfänglighetens fåfänglighet att tro någonting annat
Älskar uteliggare och gentelmen with class
Älskar uteliggare och gentelmen with class
Lyssnar på klassisk musik lika gärna som på house, rock eller techno
Bär upp en smoking lika bra som pösiga jobbar braller från Blå Kläder eller Jobbman
Äter allt förutom blodpudding för den är den enda föda som jag spydde efter
Dricker öl, vin, mjölk, te och kaffe och ogärna vatten
Älskar tysssstnad, havets brus och Ibiza disco öronbedövande ljud
Med största förnöjelse seglar en segelbåt i dess långsamma mak och drar i 50 knop
på vattenskidor
Njuter av den storslagna utsikten från höga berg lika mycket som av
koralerna under vatten när jag dyker
Dansar vals, tango, foxtrot och sanslös DJ-musik
Kan lyda order och kan ge order
Flyger lika gärna som åker tåg, bil, cykel eller går
Läser klassiker, fantasy, deckare och poesi
Tror på Gud, Djävulen, Jordens undergång, Min Mamma och politiker
Älskar sitta still i fotöljen, springa Marathon eller fajtas i karate
...
..
Nu har jag levt sååå länge att sådana uträckningar kan jag göra många många till.
Alla de kan sammanfattas - motsättningar och allt där emellan.
Framför allt - allt där emellan
Sådan är jag
Mannen utan ansikte - i andras ögon
Jag är rädd att fördjupas i någonting
I ärlighetens namn - drunknar jag i det
Om älska då till sista andetag
Om älska då till sista andetag
Om hata då tills all blod har runnit ut
Om tro då till besatthet
Om att längta då tills hela jag har tynat bort
Om ...
Om ..
Inga - lagom
Inga - lagom
Inga - senare
Inga - vi får se
Dumdristig?
Dumdristig?
Naiv?
Bipolär?
Rädd?
Feg?
Osäker?
Förmodligen alla de
Men inte elak
Men inte elak
Men inte ilvillig
I allt vad jag än gör lägger jag i hela min själ
Inget arbete med vänsterhand på övertid
Inget lagom eller det minsta nödvändiga för husfridens skull
Jag angagerar mig i projekteringen och genomförandet
För först då vet jag om jag kan det och om saker och ting fungerar
Att lyckas eller nederlag är vallen - en av de blir min
Krypa till korset eller solas i glorias glans
Inga sömnlösa nätter med dåligt samvete
Inga sömnlösa nätter med dåligt samvete
För jag har gjort allt vad jag viste och kunde.
Klart att min uppväxt har präglat mig
Det jag tyckte om av detta - det har jag behållit
Det som jag tyckte att det var dumt - det har jag arbetat och fortfarande arbetar bort
Som vuxen har jag styrd eget mitt liv själv
Alldrig ha jag skyllt på andra - det är under min värdighet.
Kvinnor har funnits runt omkring mig genom alla mina dagar
Kvinnor har funnits runt omkring mig genom alla mina dagar
Och kvinnor har format mitt mjukare - jag
De gav mig vingar att lyfta till stjärnorna
Även de dränke mig i den djupaste och svartaste avgrunden
Trots det vill jag inte leva utan de
För de gjorde mig till människa - bokstavligen och symbolisk
Tillsammans är vi ett - 20/80, 50/50, 60/40 etc
Spelar ingen roll - tillsammans är vi ETT
Med åren har jag förstått att familjen är det som ger oss råg i ryggen
Att där hittar vi batteri påfyllning
Att där finns ro och kontinuitet
Att vi finns och alltid har funnits
Fortsättning kommer med ändringar även i början
Det här blir det längsta inlägget av alla
Kanske även det sista
Stavningen skall jag kolla först mot slutet.
To be continued ...
::::::::::::::::::::::::::::::::
Långsamt tillbaka
Jag börjar se ljuset i tunnel.
Den långa dvalan ser ut att ge vika.
Att skriva bara för att skriva är som att pinka i motvind.
Vispa luft - hur tillfredställande är det?
Jag kommer
Den långa dvalan ser ut att ge vika.
Att skriva bara för att skriva är som att pinka i motvind.
Vispa luft - hur tillfredställande är det?
Jag kommer
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
