Hamilton

För många, många år sedan efter många, många dramatiska upplevelser ville jag
bygga en segelbåt och tillbringa resten av mitt liv på sjön.
Segla jorden runt och aldrig komma tillbaka - kanske på gamla dar men det var inte säkert.
Jag var färdig med denna värld - så kändes det.
.
Som landkrabba från Warszawa hade jag ingen aning om segling, navigation, båtar,
sjö bestämmelser etc etc.
I bästa svenska stilen började jag med att gå genom olika kurser.
Förarintyg, kustskeppare, utsjöskeppare, båtmotormekaniker, astronomisk navigation,
radio VHF, väder till sjöss, alla kurser inom segling etc.
.
Det var mycket att lära sig och det mesta var helt nytt för mig.
.
Är man ute och luffar i stora världen då är det bara tidsfråga att hamna i bråk i någon
av hamnar.
Jag började träna karate ovanpå den judo som jag kunde sedan tonåren.
.
Efter att ha läst mycket om segelbåtar började jag fundera på hur min båt skall se ut.
Gjorde en specifikation och började söka efter en båt konstruktör.
Så småningom hittade jag en i Uddevalla och av honom beställde jag ritningar på
en 12m segelbåt i aluminium.
.
Året var 1980.
.
När jag fick mina ritningar för vilka jag betalade 7000kr insåg jag att det var inte så
enkelt som jag trodde.
Vid den tidpunkten i aluminium byggdes båtar bara i Holland och Finland.
Så här sprack den idén så jag var tvungen att tänka om och försöka att hitta en båt
av glasfiber eller trä.
.
Efter att ha deltagit i några renoveringar av gamla trä fiskebåtar skippade jag denna material.
Nu började sökande efter en glasfiberbåt som kunde fungera i 30-40 år utan reparationer.
Snabbt insåg jag att sådan båt fanns inte att köpa för pengarna.
Återstod bara att bygga en.
.
Under det kommande året besökte jag nog alla båtmässor som fanns i Europa - utan resultat.
Halv uppgiven besökte jag Stockholms Båtmässa i Älvsjö.
.
Och plötsligt stod hon bara där - MIN BÅT - Najad 34S
Precis som jag hade tänkt mig och även bättre.
Snygg, halvlångkölad, delat lateral plan, inbyggd motor, stora vatten- och bränsletankar,
ståhöjd i ruffen, elegant inredning i mahogny, teak däck, stor sittbrunn och stort pentry.
I augusti 1982 fick jag henne levererad till Stockholm.
Skrov och däck ihop satta samt motor på plats resten fick jag göra själv.
Sedan följde 6 lärorika är av båtbyggande.
.
Som det brukar vara i livet då sprack drömmen och båten bytte jag mot en underbar familj
med 3 härliga döttrar.
.
Till slut hade jag inte tid att använda henne.
My Way (så blev hon döpt) bytte ägare och jag kan fortfarande se henne ligga i hamnen.
Den nya ägaren tar hand om henne nog bättre än jag skulle göra själv det.
.
Varför all detta berättande - kolla länken.
.
http://di.se/Artiklar/2011/8/9/242088/Najadvarvet-i-konkurs/
. 
En epok går i graven.