Det börjar blåsa

och jag har vind i segeln - tror jag.

Allting bara flyter och vad jag än tar mig för då fungerar det.

Jag blir nästan rädd - någonting måste vara fel.

Det började när hemma blev det lugn och ro.
Det började när jag släppte min ryggsäck.

Och det fortsätter.

Ta i trä.
Knacka tre gånger i omålat trä.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0