Hamilton

Påsken är snart slut.

En härlig vår dag tar slut.

Idag har det kommit tusentals turister till Waxholm och att hitta en parkering plats
var det helt omöjligt.
En föraning av det som komma skall under sommaren - p-mardröm.

När jag satt på HK tittade jag lite mera uppmärksamt än vanligt på det som hände
runt omkring mig.

- Bar personalen som vet inte hur man gör en Tequila Rose och improviserar.
- En snygg kille som kommer in och alla tjejer i gänget står på rad för att krama
honom.
- En äldre par som lite blygsamt kommer in och frågar om det är öppet fast lokalen
är halvfylld med folk.
- Klar solnedgång där utanför och några av nyligen sjösatta båtar ligger i gästhamnen
på sin års jungfru tur.
- En skrikig musik i bakgrunden fast det är Påsk och vi uppmanas till eftertanke
över livets förgänglighet.
- En av personalen som är ledig för dagen kommer in och sätter sig bredvid.
Vi pratar med varandra.
- På kajen går byfåne med jätte steg.

etc.
etc.

Var och en av dessa små iakttagelser kan räcka till en lång blogginlägg.
Men varför?

Det är ju livet som tuggar på.
Vanlig söndag.
Vanlig Påsk som firas med rave party och fylla.
Vanlig vår som upprepas sedan 4 miljarder år.

Vanlig men så underbar som om det var för första gången.

Den långa vinter är nästan bortglömt och jag är inte längre så negativ till snön
som jag var för 1 månad sedan.

Historien, årstiderna, livet börjar på en ny varv.
Jag hänger med ett tag till.
:::::::::::::::::::::::::::::::