Give me joy,,,,, please

Med tiden samlar vi på oss en historia och till slut är vi själva bara ..... .

Längst ner i ryggsäcken ligger en stor, tung, vackert infattad och färdigt läst bok.
Om och om, och om igen har jag läst den.
Många gånger utan att förstå varför den slutade så här?
Jag har läst texten, jag har läst mellan raderna och fortfarande inte förstår.
Jag har den altid med mig och 2,3,4,5-100 gånger på en dag tar jag fram den och försöker
hitta det som jag inte förstår.
Över 30 år tog det hittils, men jag är fortfarande lika okunnig.
Den är som en dröm som gick sin egen väg utan att titta bakåt.

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0