Hamilton

En sen natt för länge sedan åkte jag med nattbussen hem.
Längst fram satt chauffören och längst back satt jag själv.
Inga fler passagerare.
Vid en av hållplatserna ombord steg en man, något äldre än jag.
Han gick raka vägen bakat och satte sig bredvid mig.
Hela bussen är tom, och han sätter sig bredvid mig!

Bög, mucka bråk, knarkare, tjuv o.s.v.
Sådan tankar flög genom mitt huvud och jag blev på helt spänn.
Den mörka natten utanför gjorde inte saken bättre.

Efter en stund klappar han mig på axeln och med något förlägen röst frågar.

- Ursäkta mig, skulle du kunna kolla om jag har någon läppstift i ansikte.
Jag åker hem till min tjej och skulle inte vilja bli avslöjad.

Nu fattade jag poängen.
Han var ute och vänstrade med en annan brud men nu var rädd att märken
efter hennes läppstift fanns i hans ansikte.
Klart att man hjälper en mäniska i nöd.

Vi gick närmare en lampa och där kunde jag se att det fanns små märken kvar.
Chauffören hade en gångs näsdukar så sminket tog vi bort.
Problemet var bara med doften av hennes parfym som satt kvar i kläderna.
Vi bytte tröjor och adresser.
Nägra dagar senare fick jag min tröja på posten och skickade tillbaka hans plagg.

::::