Hamilton

Tack för det långa brevet.
En hel förmiddag tog det för mig att läsa det genom.

Det var som ett mindre paket.
Efter att ha öppnat det trodde jag inte mina ögon - 39 handskrivna sidor.
Det var förklaringen varför det tog så lång tid för Dig att svara.
Med det samma insåg jag att jag behövde ro, tid och utvilad hjärna för att läsa genom detta.
Jag la tillbaka alla bladen i paketet och försökte stilla mitt nyfikenhet.
Imorgon.
Imorgon läser jag Ditt brev.
Jag sov så fort jag kunde, för att imorgon skulle komma fortast möjligt.
Fart ränderna på kudden hjälpte till.

Nu är det imorgon - men på kvällen.
Jag har hunnit läsa Ditt brev 2 gånger och fortfarande måste läsa den minst 2 gånger till
för att fånga upp alla detaljer, komma ihåg de,
.....
......

ATT DU KLARADE ALLT DETTA MED SINNENA I BEHÅLL ???

Jag bugar med hatten till marken.
Du är det mesta människa jag har träffat i mitt liv.
Tidigare trodde jag att min Mamma och Pappa var det - Du är De jämlik.
Vilken lyckost jag är att under min livstid har på nära hål har umgåtts med Giganter.

Du är ju så enormt begåvat så jag har inga svårigheter att förstå att studierna gick för Dig
utan större problem.

Sedan gifte Du dig med en av Dina studiekamrater - varför?
Du såg ju honom under 4,5 år och förstod att han var ingenting att ha.
Din analys av Din egna känslor från den tiden är slående - inte.
Du tittar i facit.
Du vet svaren - nu, när allting är över.

Kommunismen och dess fall.
Sökandet efter pengar, bostad och arbete utomlands för att överleva.
Två söner rödhåriga som Du själv.
Din ensamhet i deras uppfostran och mannen som arbetar i Tyskland.
Barnen blev till under hans korta och sporadiska besök.
Din ensamhet på BB och även hans familj tog Dig inte på allvar.

Sedan dör han i en bilolycka på vägen hem till Dig.

Då var tiderna i Polen som sämst men när Du trodde att allting är som värst då plötsligt
blev det mångdubbelt värre.
Fattig, med två barn, utan pengar, världen rasar runt omkring Dig - Du klarade det.

Skönt att se att Du fick distans till de tiderna och åter igen kan skratta.

Du kanske behövde den kicken för att börja använda Din begåvning och utbildning.
Du gjorde Din plikt som kvinna och födde två barn, det som återstod var att bli
en människa i ordets fulla betydelse.
Dina ord om detta är underbara, med den delikata tonen av självironi.

Nu skall jag läsa brevet en gång till.

Det är som en deckare med fortfarande icke besvarade frågor.

With love