Hamilton

Nu börjar livet på nytt.

Igår har mina grabbar åkt hem och luften gick ur mig - som vanligt efter 6 veckors i 150.

Konstigt men att vakna på morgonen berörs inte av detta.
4:30 ligger jag i sängen och stirrar up i taket.
Det börjar redan ljusna där ute.
Men nej, jag behöver inte gå upp så jag försöker övertala mina ögon att somna om.
Icke - de blir bara ännu öppnare.
Lika bra att gå upp.
Hela huset sover, så tyst smyger jag till badrummet för att genomföra morgon ritual som
jag inte skall beskriva i detalj - den påminner ganska mycket att tvätta liket.
På med kläderna och så tyst så möjligt ner till köket för att göra en halv liter kaffe med
socker och mjölk 50/50.
Först efter halva muggen började livet att kännas drägligt
Tidningar på nätet.
DN, Dagens Industri, Aftonbladet, CNN, Rzeczpospolita så att jag får koll på hela världen.
Nu kan jag ta hand om min lokala omgivning.

Kanske tid för familjen?
Vilken bill skall jag köra idag?
Jo, igår när jag var på besiktningen då hade Bilprovningen problem med sina datorer.
Någonting hängde sig var det deras huvuddator eller datachefen fick jag inte klart för mig.
Alla besökare sitter i sina bilar och väntar på sin tur.
Personalen kommer ut och pekar på en bil - tre bilar startar motor och börjar köra
mot honom.
- Neeej, STOP det var du och inte du och du,
- Men du pekade ju på mig
När de som igen måste ställa sig i kön vill backa då har bilar efter de reda flyttat fram
och de måste ställa sig sist i kön igen.
Vilket liv det blev?
o.s.v.  o.s.v.

Välkommen till Cirkus Bilprovning.


Personalen fick ta fram papperslappar och skriva in alla fel de hittade.
Ju fler fel de hittar - desto mer att skriva.
Min skrothög till bil med läckande bränsletank, sönderrostade trösklar,
rasslande styrsystem etc.  gick utan anmärkning.
Tydligen besiktningsmannen tyckte inte om att skriva för hand.

Jag gillar det.
Kanske trots allt det var bättre förr.
Roligare om inte annat.

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::