En natt till tar slut
Det rodnar vid horisonten och natten övergår i morgon.
Här på Täppan syns allting mycket tydligt - vi bor ju högst av alla.
Väder spågubbar lovar en fin vår dag - tack.
Bläddrar bland många olika bloggar och slutar inte förvåna mig hur bra folk skriver.
Roliga, vitsiga, kluriga, pålästa, kunniga, tråkiga och försöka vara roliga.
Alla möjliga typer finns där att möta.
Har bloggande blivit ett nytt sätt at umgås?
Jag märker på mig själv att inläggen tenderar att bli mer och mer personliga.
Dagliga händelser börjar jag uppfatta annorlunda än förut.
Joo det skall jag lägga på bloggen.
Det måste fotas och läggas på bloggen etc.
Som t.ex. igår på Drottninggatan mitt i folkvimlet står jag i kön till bankomaten
Det går en ung tjej bärande på en stor påse med apelsiner.
Hon pratar i telefon medan påsen spricker och alla apelsiner rullar ut på trottoaren.
Och hon bara knallar vidare.
Liten förstämning bland hundratals människor - FRIA apelsiner roffa åt dig så
mycket du kan.
Tjejen bara går vidare.
Hon märkte inte att påsen blev lättare.
Det måste ha varit ett mycket intressant samtal.
En tanke - kamera! kamera! ut på bloggen med en klatschig kommentar.
STOP !!!
Livet är inte bloggande
Livet är inte en bild eller ett roligt inlägg.
Livet är inte en kort följetong.
Den pågår av sig själv och gör dig inte till för då drunknar du i detaljer.
Lev som vanligt som före blogg epoken.
Slutet på historien med tjejen blev sådan att en kvinna sprang henne ikap och
skällde ut henne för att hon skräpade på gatan.
Hon tog fram en ny påse från fickan, vände tillbata och började samla sina apelsiner
som av någon konstigt anledning blev hälften så många.
Jag fotade inte även om jag hade kameran i handen.
Jag skämdes att vara bland dessa människor.
Tog pengar från bankomaten och försvann fortast möjligt från platsen.
Gamar, hyenor.
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::